Idag har jag klarat av ett stort och viktigt steg i livet: körkortet. OCH DET KÄNNS SÅ JÄVLA SKÖNT! Det känns sjukt bra. Det känns så himla overkligt, jag förstod typ inte förrän jag satte mig i bilen med inspektören bredvid mig och skulle köra ut från Trafikverkets byggnad. Allt kändes så konstigt bara, att man var i en annan värld, eller nåt. Men nu har jag lyckats med körkortet och det känns så himla gött. Jag lyckades med teoriprovet för exakt två veckor sedan och nu uppkörningen, allt på första försöket. Det känns grymt!

 

Tänkte berätta om hur det var så detaljerat jag kan, eftersom det är roligt att läsa och jag själv tycker det är intressant att läsa och höra om andras uppkörningar och det som hör kring det. Ja. Det började redan igår då jag och min lärare körde nästan hela förmiddagen och han valde att jag skulle få testa på en annan slags trafikmiljö: stockholms innerstad. Det gick bra och jag tror det var ett bra val såhär pass innan min uppkörning. Efter lektionen var jag ledig hela eftermiddagen och kvällen. Jag chillade bara galet, tog det lugnt, gick en promenad med hunden, gjorde en god middag, tittade på film, lyssnade på musik och fixade och trixade.

 

Jag kunde sova hela natten vilket var bra eftersom jag oroade mig för att inte kunna sova för att jag var så nervös, men det gick bra trots att jag fick rysningar då och då av nervositet. Det kändes som att en lätt elektrisk stöt gick igenom hela min kropp och att det kröp saker under min hud. Sådana rysningar fick jag innan teoriprovet också. Imorse vaknade jag av mig själv och nervositeten kröp sakta men säkert igenom mig och jag mådde lite lätt illa, men tryckte i mig en liten portion gröt för att få nånting i magen, annars brukar jag inte vara så frukostsugen tidigt på morgonen. Köpte en kaffe påväg till bilskolan för att få lite extra energi, när jag kom till bilskolan betalade jag avgiften och satte mig i soffan för att bara chilla, samla mig och lyssna på musik. Klockan tio skulle vi åka iväg till Jakobsberg för min uppkörningstid var klockan 10.50.

 

Innan hade jag gjort en lista på önskemål vad vi skulle göra på min uppvärmning innan uppkörningen. Önskemålen var att bara stämma av motorhuven och torkarna (säkerhetskontroll), öva rondeller lite till och påfarter/ avfarter. En annan grej jag ville var att jag skulle få köra självständigt ut till Jakobsberg från Sundbyberg där körskolan ligger, med min egen musik som jag hade på hög volym för att jag skulle kunna förbereda mig mentalt, alltså samla tankarna och ja, bara samla mig. Och om jag skulle göra fel eller så påväg dit skulle min lärare boxa till mig, haha. Uppvärmningen gick bra, det var inga konstigheter med det förutom att jag körde över en heldragen linje, vilket inte var så perfekt, haha.

 

Okej, själva uppkörningen då. Jag fick en snäll och trevlig kille som berättade lite om uppkörningen och hur det skulle gå till. Han sa att han tittar på tre områden: om jag kan trafikreglerna, om jag kan köra på ett trafiksäkert sätt och sist hur miljövänlig min körning är. Vi svängde ut från Trafikverkets parkering och körde en ganska lång, raksträcka på 60 km/h innan vi svängde höger och in på en väldigt tom landsvägaktig väg där det var 60 km/h. På den vägen skulle jag bara köra rakt fram, men när han sa till så skulle jag göra en ''effektiv'' inbromsning, vilket lät väldigt luddigt i mina öron. Det var tydligen att jag skulle tvärbromsa i 60 km/h. Jag gjorde två sådana innan vi vände och körde tillbaka. På vägen tillbaka var det några rödljus, men många raksträckor på 30km/h-50 km/h. Körde en på- och avfart till motorväg, det blev två rondeller innan vi svängde tillbaka in på parkeringen till Trafikverket. När jag skulle parkera fick jag välja valfri ruta av ett x antal rutor, men jag skulle backa in. Parkeringen, enligt mig, gick sådär, men jag kom innanför linjerna.

 

När jag stängde av motorn så började han med att säga: Vi tar de negativa sakerna först och sedan det positiva. Och de negativa sakerna lät väldigt dåligt i mina öron så då tänkte jag: Shit, nu är det kört, fan också. Trots att jag tyckte det gick bra för att jag följde alla regler och det blev inga svåra situationer, jag körde i rätt hastighet och fick inga motorstopp, plus parkeringen var ändå OK. Men sedan sa han: Och det positiva är att, du blev godkänd. Och då sköljde lättnaden över mig som en jäkla våg, fyfan vad skönt det kändes. Han sa vad jag ska tänka på osv, vad jag kunde gjort bättre. Han sa inte mycket om vad jag hade gjort bra och så, utan jag frågade av nyfikenhet om rondellerna var bra, eftersom det är det jag haft lite problem med tidigare.

 

Så nu har jag äntligen körkort och det känns så bra. Vill bara skrika ut, när jag satt där i bilen påväg hem igen kunde jag knappt tro det, att körkortet äntligen är mitt! Juste, säkerhetskontrollen jag fick var att peka ut vätskorna under motorhuven vilket var lätt som en plätt. Jag fick inte instruktioner om att backa runt ett hörn, vända på valfri plats eller start i backe. Min lärare berättade att de som får dessa ''effektiva'' inbromsningarna gör vanligtvis inte dessa andra saker jag nämnde.

 

Körskolan jag gick på heter City Trafikskola och ligger i Sundbyberg, 5 min med tåget från där jag bor så det var inga problem med att ta sig dit. Min lärare heter Linus, en skön och bra kille som jag trivdes jättebra med. Rekommenderar körskolan, hade aldrig några problem med dem eller så. Jag tog 30 lektioner, observa då att varje lektion var 40 minuter just på denna skola. Skrev in mig 13 augusti och nu 2 oktober är jag klar. Exakt tre månader efter min födelsedag, turdatum?